En sista stund i paradiset

Det blev en liten tur till Copacabana vår sista dag i Rio, men i och med att det är höst här i Brasilien hänger inte överdrivet många på stranden och vi fick inte uppleva den galna stranden Copacabana. Men, vi tog oss varsin milkshake och spanade ut över den breda och långa stranden.

 

På kvällen slog vi till på stort och drog på ett lager mascara inför BBQ-kvällen på vårt hostel, det bjöds bl.a. på korv, kött och kycklinghjärta. Det blev några caipirinhas och öl tillsammans med våra norska rumskamrater innan vi gav oss iväg till en bar/pub för att möta upp Lucas, en brasiliansk kille Mikaela träffade på sin tågluff. Det blev lite dans, lite prat och lite för många närmanden av korta män som frågar vart man är ifrån innan klockan slog halv fyra och vi hoppade dödströtta, och lata som vi är, in i en taxi för att åka hem några kvarter. Att gå från att lägga sig ca tio varje kväll till att vara ute till halv fyra var sannerligen en kraftansträngning. Men, det var garanterat värt det! Nu kan vi även säga att vi har varit ute i Rio, och det var riktigt trevligt att träffa ännu en av Mikaelas tågluffarkompisar som man hört så mycket om.

 

Nu har vi förflyttat oss till paradisön Ilha Grande, som i skrivandes stund bjuder på spöregn. Men vi klagar inte, vi fick några timmar på den fina stranden Lopes Mendes innan regnet attackerade!

 

 Copacabana

 

 BBQ på hostelet.

 

 Apa på väg till stranden.

 

 Lopes Mendes

Bra att ni njuter igen!!!! Stränderna ser fina ut.... Och grabbar. På dom bara!!!😉 puss & kram TT

Vilken skillnad på väder. Här i Larsarvet har det snöat i flera timmar. Typiskt sista april väder med andra ord. I söndags var det 21,5 +.
Förstår av era inlägg att ni har det fantastiskt Hoppas det fortsätter så och att ni snart kommer hem.
Mikaela jag måste medge att jag längtar väldigt mycket efter att få träffa dej och ge dej några stora kramar. Nu har du varit borta tilltäckt länge.
Många kramar från moster Anette

…at the Copa, she lost her love… Fantastisk låt! Åhhh vad häftigt att vara där! Imorgon drar ni vidare och nu är det faktiskt mindre än en månad innan ni är hemma. För oss hemma är det det inte så mycket mer än "Business as usual", medan ni ska uppleva en ny kontinent. Afrika. Eller Aprika, som ni (Wille och Amanda) sa när ni var små. Den sista på den här resan. Njut fullt ut, och kom ihåg att livet är långt och det finns många fler halvår för resor. Men nu vill vi att ni kommer hem!!! Vi räknar dagarna… Kramar från Y & G