I kontrast till våra sjukdomsdagar så måste nog de senaste tre dagarna räknas som mycket händelserika! Vår sista dag i Seminyak spenderades med ett eftermiddagsbesök vid Balis mest fotograferade tempel, Tanah Lot! Taxiresan dit var hackig och snirklig vilket inte uppskattades av våra känsliga balansorgan. Därför steg vi ut ur bilen efter en knapp timme, något groggy, och var väldigt tacksamma för den friska luften och det fina vädret. När vi hittade fram till rätt tempel kunde vi tack vare ebb promenera på den geggiga havsbotten ända fram till templet och även runt till andra sidan för att kunna se det från en bättre vinkel. Efter bara fem minuter kände vi hur dropparna började komma och några sekunder senare fann vi oss mitt i en regnstorm. Vi sökte skydd i en närliggande grotta och stannade där i en halvtimme tills regnet lugnat sig. Då vi hört att solnedgången skulle vara något magiskt vid just detta tempel hittade vi några finfina platser på en terass med utsikt över havet och väntade ivrigt. Tyvärr insåg vi rätt snabbt att molnen var för tjocka för att man skulle kunna se solen igenom dem, så kloka som vi är valde vi att vända hemåt medan vår taxichaufför fortfarande kunde se något på vägarna.

 

Igår styrde vi dock kosen inåt ön till kulturstaden Ubud. Ubud är betydligt lugnare och mer harmonisk än både Kuta och Seminyak. När vi anlände till vårt Bed & Breakfast mitt på dagen fick vi dock veta (namnet till trots) att de inte serverar frukost här. Mannen som äger stället hänvisade oss till en restaurang som ligger en liten bit längre upp på gatan. Vi kan dock inte klaga för mycket eftersom vi har ett stort och bekvämt trebäddsrum med egen balkong och kyl! 

 

Efter två dagar här i Ubud har vi dock stött på ett litet problem med vår lugna adress. För att ta sig in till staden måste man gå på en mycket liten stig som i princip leder igenom Monkey Forest. Denna eftermiddag när vi glatt promenerade hemåt med vårt frukostbröd, några bananer, vattenflaskor och öl såg vi till vår förskräckelse hur en apa hoppade upp på Amandas påse och började bita sig in i den. Jag (Mikaela) och Hanna tittar på i chock och ser sedan hur apor börjar smyga sig fram från alla håll. Medan jag gräver fram mina allra bästa djungelkunskaper från bakhuvudet och väser argt åt en apa (som faktiskt flyttar på sig) kommer två andra apor och hoppar på både Hanna och hennes påse. Eftersom jag är den enda kvar med påse i handen rusar jag iväg för att söka skydd längre bort längst stigen och rädda det sista av våra matvaror (en flaska vatten, två öl och en flaska Pocari Sweat). Några minuter senare kommer Hanna och Amanda gående med uppgivna blickar. De har endast lyckats rädda en vattenflaska... De rackarns aporna roffade alltså åt sig 15 frallor, mängder av minibananer, två clementiner och två vattenflaskor. Till råga på allt lyckades de även smita iväg in i skogen med Amandas magmedicin, 7 vykort och 14 frimärken.