Vi har nu varit i Sydamerika i ca ett och ett halvt dygn och har ändå hunnit med en hel del. I måndags kväll landade vi i Lima efter en nio timmar lång flygresa. Vi hade en man som väntade med en bil och vårt namn på en skylt; "Micela Stientom". Efter att ha åkt genom en lite ruffig stad kom vi fram säkert till vårt hostel mitt i centrala Lima, närmare bestämt i stadsdelen Miraflores. Vi checkade in, åt en hamburgare (ja, trenden har fortsatt) och fixade lite med internetsaker nu när internet är gratis igen. Morgonen efter planerade vi att gå upp tidigt och åka till ett stort köpcentrum för att inhandla vandrarkängor. Klockan 13:30 lämnade vi vårt hostel och gav oss ut på det stora äventyret som kallas Peruansk lokaltrafik. Bussarna är av totalt olika storlek, klass, bolag och design, det som stämmer överens med alla är att de stannar lite när de vill, tutar och har en man eller kvinna som hänger ut ur dörren och skriker saker på spanska. Jag skulle vilja säga att vi klarade oss exemplariskt, vi kom både på och av två bussar och hittade mellan dem tack vare Hannas bror Eriks fantastiska vägbeskrivning.

 

Väl i köpcentrumet hittade vi skor till både Hanna och Amanda (jag, Mikaela, fyndade ett par redan i LA), vi hittade även två pannlampor och diverse hygienprodukter som vi fått slut på! En mycket lyckad dag i allas vår bemärkelse. Dagen avslutades med en lyxmiddag i sällskap av Olivia som vi träffade på Koh Tao, där vi alla provade ceviché för första gången. Väl tillbaka på vårt hostel hoppade vi in på en pågående salsalektion och vi dansade oss snabbt svettiga! Vi fick även äran att bli välkomnade in i "familjen" av en smått galen kvinna i medelåldern som kallade sig själv för Mama. Mycket kan hända på tjugofyra timmar i Lima!

 

Imorse gick vi upp klockan fem efter bara fyra timmars sömn för att hoppa på ett flyg till Cusco där vi nu äter lunch på vårt hostel; Pariwana. Det lilla vi sett av Cusco hittils är magiska berg, en häftig lokal marknad och mängder av spännande inkakultur som vi hoppas kunna utforska mer under våra fem dagar här. Eftersom Cusco är belägen 3400 meter över havet känner vi redan av att både hjärta och lungor jobbar extra hårt för att ta upp syre ur den tunna luften. Vi håller just nu alla tummar vi har samtidigt som vi häller i oss vatten, cocablads-te och sorojchi-piller för att slippa höjdsjuka.